Jag kan också skriva högs ordinära inlägg utan större eftertanke bakom. Det skall jag bevisa nu.

Jag sitter ute hos mamma och Mattias i Torslanda. Det är alltid kallt här så jag sitter inlindad i stora hemstickade sockar och en lite sticksig filt  med en kopp varmt te här bredvid. Hundarna är däremot nöjda. Dom gillar när det är svalt och skönt så dom ligger utslagna på golvet medan jag sitter här med kall näsa och huttrar. Mattias sitter visserligen i shorts och mamma i t-shirt, men så är dom ju vana vid det här iskalla inomhusklimatet.

Idag hade vi spegling i skolan. En grupp på 6 personen sitter i en liten ring och diskuterar ett ämne i 20 min. Under tiden sitter den en ring på ca 12 personer runt om den lilla ringen som är tysta och lyssnar och betraktar. Efter de första 20 minutrarna blir det deras tur att fortsätta diskussionen, ge sina svar på det hela plus delge om dom sett något särskilt som hänt i den inre ringen. Under den här tiden måste den inre ringen vara helt tysta. Slutligen får inre ringen ca 5 minuter på sig att svara igen. Jag lovar det är svårt att hålla tyst när den andra gruppen pratar. Speciellt när dom ger svar på något man själv sagt, men som dom kanske missuppfattat. Men det är väldigt intressant hur man reagerar. Som t.ex. att man om och om igen känner att man vill svara på något, men sedan när man väl får prata igen så har man släppt en hel del saker som då känns oväsentliga.

Hur som helst sÃ¥ var ett ämne som togs upp internet, eller dagens barn och ungdoms användande av internet pÃ¥ gott och pÃ¥ ont. Sedan pratade nästa grupp om bemötande, hur man använder ord, tonfall och kroppsprÃ¥k osv. Och sedan pratade vÃ¥r grupp om etik kring olika behandlingsmetoder, om det är bra med t.ex. f.d. kriminella som hjälper unga kriminella, att före detta missbrukare arbetar med missbrukar, om ”värstingresor”, ”inlÃ¥st” som gick pÃ¥ tv4 nyss osv osv. Himla intressanta diskussioner blir det oftast, och jag blir alltid helt slut i huvudet efterÃ¥t. Senare hade vi även handledning i en LSS-utredning vÃ¥r grupp hÃ¥ller pÃ¥ med, men det gick snabbt och smidigt.

Sedan hem, invänta Maria, hämta hundarna, gå en liten prommis med en monstervalp som hade energi till tusen och gärna ville brottas med benen på oss. Sedan en stor kopp te och trevlig pratstund om allt och ingenting, tecknande av några afghaner till tidningen och så packa väskan och bege mig till mamma. Emil skulle med jobbet till Danmark så jag som lätt klättrar på väggarna måste försöka sysselsätta mig lite. Och snaaart får jag träffa honom igen. På torsdag kväll.

Helgen har lite trevliga saker pÃ¥ schemat. Jag ska vara här ute, cykla med Cebbe, baka stort pepparkakshus, träffa Marina och hennes affar (Cebbes älskade Haley och spindelSmilla) och pÃ¥ söndag är det nÃ¥n slags fika eller sÃ¥ här med Mattias kontaktperson, en kamrat till mamma och nÃ¥gra fler. Plus att jag ska försöka fÃ¥ lite pluggat ocksÃ¥, helst. Börjar köra ihop sig nu inför tentan, men men. Det blir till att strukturera ihop mig i sista minut sedan, och det har ju fungerat hittills sÃ¥ varför ändra pÃ¥ ett vinnande koncept. Men ja, det löser sig alltid. Det är bara att stackars Emil mÃ¥ste stÃ¥ ut med min ”jag har garanterat fÃ¥tt IG-Ã¥ngest” som jag alltid genomlider trots att jag aldrig fÃ¥tt IG.

Så, nu har jag skrivit och berättat om en helt vanlig, tråkig, grå vardagsdag. Nu ska jag dricka lite mer te och knapra i mig några smarriga chips.