Han apporterade! Min duktiga lilla kille apporterade nyss. Inte någon mästerapportering direkt. Och han är inte så förtjust i att hålla saker någon längre stund. Men om jag lägger apportbocken en bit bort så hämtar han den. Visserligen med lite lek och trams, men vad sjutton. Jag är inte kinkig. Med tanke på att han i flera månader bara lade nostryffeln mot den och som mest nuddade med framtänderna så är det ju en otrolig skillnad. Han ser inte längre ut som att han ska kräkas när han tar apporten i munnen heller. The joy!

Duktiga duktiga Cerberus. Nu är det slutspurt i tre månader sedan är det certifiering. Och nu känns det ju nästan som att vi kommer klara det. Tjoho!