Carmen är en dobermanntik född 1999. Jag tog, tillsammans med mitt ex, över henne för ungefär 5 år sedan. Då bodde hon den mesta tiden ensam i en källare. Hon var extremt stressad, hade svårt att koppla av, kunde inte leka med andra hundar, gjorde utfall och kunde inte gå fint i koppel. Men allt detta till trots var hon så otroligt snäll. Så vi hämtade hem henne med tankarna om att ge henne ett riktigt hundliv, så som en hund skall få leva.

Vägen var lång. I början lämnade vi henne inte ensam ens en liten stund då hon hade stor separationsångest. Vi gick kurser och tränade och slet. Och sakta men säkert började det ge resultat.

För några år sedan fick Carmen juvertumörer och strax där efter akut livmoderinflammation och  opererades två gånger. Efter den sista operationen var det som att få hem en ny hund. Plötsligt började hon leka. Hon kastade runt på leksaker som hon aldrig ens velat röra och hon gjorde lekinviter både till människor och hundar.

Idag är Carmen en härlig gammal dam. Hon har knappt några grå hårstrån och även om hon börjar bli lite stel i bak så tror hon nog att hon fortfarande är unghund. Hon buffar och busar och springer och leker mer än unga Cerberus. Hon får fortfarande leva ett ganska anpassat liv så att hon inte ska stressa och må dåligt, vi försöker ha henne enbart hos människor hon litar på och hon flänger inte runt lika mycket som vi andra. Istället får hon långa härliga skogspromenader, massa bus och hon älskar dessutom att få spåra! Hon fungerar bra ihop med andra hundar även om hon tycker nya hundar är lite äckliga och gärna håller sig på lite avstånd.

Carmen älskar värme och ligger gärna i solfläckarna när solen lyser in. Annars trivs hon bäst under sitt tjocka duntäcke med bara nosen som sticker ut. Hon skrattar när hon blir glad och hon säger alltid till vad hon vill. Ber man henne visa så går hon till det hon försöker säga vilket såklart oftast är att gå ut eller att få mat, hennes två stora passioner här i livet.

Carmen bor halva tiden hos sin husse som är ”den bästa som finns i hela världen” enligt henne. Faktum är att hon avgudar de flesta killarna/männen hon träffar och hon vill mer än gärna bli klappad och kliad av främmande människor pÃ¥ stan.

Vi hoppas att vi får ytterliga några år med denna underbara hund och härliga personlighet!